Kapitel 5

Jippie! Kapitel 5! Jag har legat efter lite men nu är jag nog ikapp. Hoppas ni gillar det! xD Here it comes! <3

Jag satte mig upp, helt rufsig i håret och med barr, mossa och något klet på hela mig. Åhh

vilken dröm jag hade...den kändes så äkta...nästan som om den var äkta. Jag ställde mig upp

och ruskade ur håret från skräpet. När jag gnuggat mig i ögonen tittad jag mig omkring i

mitt hus. Men...det här var inte mitt hus? Jag var i ett dunkelt rum med väggar, tak och

golv av betong. Endast ett litet fönster fanns långt upp på väggen där det sipprade in lite,

lite ljus ifrån. Det måste betyda att jag var i en källare. Det här rummet påminnde mig om

något...Min dröm! Nej, det kan inte vara sant! Var jag i min egen dröm?! Jag tog ett steg

innan jag kom på att jag hade krafter så att jag kunde tända ljus så att jag såg något.
Jag slöt ögonen och knöt näven. När jag öppnade handen kom en stor förvåning för mig när jag

såg...ingenting... Min hand hade ingen eld eller låga i sig. Dn var en helt vanlig hand som

alla andras... en vanlig hand...men... hur? I drömmen var Nik den som skadade och gjorde

hemska saker men i verkligheten...i verkligheten var han väll snäll?  Mitt huvud snurrade.

Jag var verkligen trött nu...Mina ben vinglade och jag snubblade när jag försökte ta ett

steg framåt. En smäll hödres och en stor och muskulös man steg in i rummet och lämmnade

dörren öppen. Från dörren kom det ganska mycket ljus så man såg iallafall sina egna blodiga,

smala fingrar. Mannen gick emot mig med långa, hotfulla steg. Hans hår var rufsigt och han

var ENORM...hans hud skiftade i grön men det var nog bara ljuset...hoppades jag.
"Hrmfm...det här var inte mitt fel vet du? Det är ditt...Nu ska du berätta ... Hmrftm!...

för mig varför du kom hit..." Mannn stod i skuggan av dörren  och man såg honom hånle. Han

tog tt steg framåt och han hostade till. När han hostade såg det ut som om den muskulösa och

onormalt stora mannen krympte en aning. Han gick emot mig och när han kom ut ur skuggan och

in i ljuset såg jag , till min förskräckelse, att det var...Nik! Hur kunde det vara Nik? Han

var ju hemma? Eller?
"Nu Hmrpt, nu är du inte så cool längre va? Va?! " Han vrålade orden i mitt öra och jag såg

förskräckt på honom. Han krympte verkligen när han hostade! Jag måste handla fort, och det

var nu! Dörren stod på glänt och jag var så liten att jag skulle kunna slinka igenom där om

jag var snabb.Nik var så stor och hans ben var så långa att jag skulle kunna slinka mellan

hans bn eftersom han tog upp resten av rummet så jag kunde inte ta mig förbi honom. Jag var

ganska snabb och jag var tvungen at skynda mig innan han hostade igen och krympte. Jag tog

sats och hoppade.

Kommentarer
Postat av: Elvira Mjackson

skitbra, FÅ NIK ATT HOSTAAAAAA så han blir en liten plutt, då kan du tvätta honom i en torktumlare så han blir en myra, och då är det bara att trampa på honom.



nejmen mEEEEEEEEEEER! (inte drickan mer, utan mer av berättelsen)

2011-06-26 @ 13:48:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0