Kapitel 2

Kapitel 2 :) roligt att ni kommenterar Elvira och Emelie! hoppa bara jag får fler läsare än 2 pers... xD okay, here it comes! <3

Han rabblade snabbt upp alla svaren på mina frågor som om han hade läst mina tankar.
" Jag vet vad du är, vad du kan gör, och vart du kommer ifrån. Jag vet också vad ditt

uppdrag här är och jag vill hjälpa dig med det. Jag är nog...Jag har nog samma gåva som du

har...typ..." Jag lät orden sjunka in i mitt en aning tröga huvud, för stunden, och när jag

hade fått in alla snabba ord i huvudet kom jag på mig själv med att stirra på honom med

hakan nere i marken. Jag stängde snabbt munnen och kontrollerade min blick.
" Jag vill inte att du ska lämna mig...jag vill inte skada dig...jag vill hjälpa dig...
Jag var tvungen att samla mig och sedan svarade jag långsamt med väl utvalda ord...Inte!
" Va? Vad? Vill du? Är du? Kan du? Gör du? ...Va?" Jag måste drömma. Är han...en...en

sån..som...jag?! Det va svårt att tänka tanken med honom som håller på  med spaghettiarmar

och eldlågor i händerna. Nik...? Som mutant? Jag tittade upp på Nik och han såg att jag

var...förvirrad. Han tog upp en näve mossa och slöt ögonen. När han öppnade ögonen öppnade

han också handen. Mossan hade förvandlats till en hög med aska som vinden tog med sig bort

över skogen. " Nu är det din tur att prata..." sade han och skämdes över att jag inte hade

fått prata förut. "Okej..." Jag var en aning omtöcknad vid just det tillfället. "Ehh...du

vet att du inte är ensam va?" frågade jag och han nickade och blev allvarlig. "Vill du att

jag ska berätta..allt?" Frågade jag utan att ens vilja veta svaret...jag visste redan. Vem

skulle inte vilja veta varför man kunde tända eld med sina bara händer? "Bra, vi kallas

mutanter och bor egenligen inte här.Vi bor i typ ett annat land...man reser genom portaler

och man får bara vara här på ett villkor... att man måste uppfylla ett uppdrag för varje

resa. Man kan resa in i framtiden, det förflutna och till andra världar och dimensioner..."

Jag tittade Nik i ögonen och log. Jag kan också göra saker och man kan träna upp allt och

lära sig mer!" Titta här bara"Jag ställde mig up och töjde ut min arm så att den blev

ungefär dubbelt så lång. Jag tog tag i en sten  lika stor som min knytnäve och drog in både

armen och stenen. Jag knöt mina bleka händer om stenen och blundade.Det enda som syntes var

att mina fingrar tryckte till om den gråa matta ytan och ett kras hördes. Jag öppnade

händerna och tusentals små gruskorn föll ner till marken. Jag kollade upp på Nik för att se  

hans reaktion och blev en aning förvånad över att han stod och flinade. Han kollade mellan

mig och gruskornen på den kalla marken.
"WOW!" utropade han och visslade till. " När lärde du dig det där?! Och HUR!?" han log brett

mot mig och jag log mot honom. Jag hade aldrig tänkt på hur vacker Nik var i sin grön

vit-randiga tröja med de röda halvkorta byxorna. Hans bleka hud och blodröda läppar.Han tog

min hand och plötsligt kramade han mig och viskade i mitt öra.
" Jag kommer aldrig svika dig..."

Kommentarer
Postat av: Katja

Vad duktig du är gumman!!! Fortsätt skriva så vi får veta vad som händer :)

2011-06-21 @ 19:14:59
Postat av: FannyTheNovellGirl<3

:) akii xD tack

2011-06-21 @ 19:46:28
URL: http://emmasbigsecret.blogg.se/
Postat av: emma

asså fy fan vad duktig du är <3 du ska verkligen fortsätta

2011-06-21 @ 19:53:42
Postat av: Elvira MJackson

skitbra :D :D :D :D



meeeer<3

2011-06-22 @ 13:52:05
URL: http://thegirlismine.blogg.se/
Postat av: FannyTheNovellGirl<3

tack men det har uppstått ett fel på bloggsidan så kan kanske inte kan läggar på upp mer på ett tag :( tackigen<3

2011-06-22 @ 15:12:05
URL: http://emmasbigsecret.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0